EN DAG PÅ STRANDEN

Årets premiärtur ner till stranden uppskattades av familjens minsta medlem.

Puss på dig stenen!

När sommaren är som bäst...

Benen är idag aningen ömma efter drygt två mil på cykel, destination Pite Havsbad.

Campingen, som vanligen översvämmas av sommarfirare, var än så länge väldigt lugn och stranden var nästan helt folktom förutom några tappra sommarbadare. Och så vi! Fast vi höll oss långt från vattnet förutom Elliot som passade på att doppa sina små söta crocsprydda fötter.

Känns bra att fylla sommaren 2012 med en himla massa bra sommarminnen och bäst av allt - sommaren har knappt börjat!

Kram på er! ♥

BRUM, BRUM

Det stora paketet väckte en enorm nyfikenhet hos Elliot!


Brum, brum! Den stora Brio racer-bilen körs det runt med mycket här hemma.

Tack så mycket för alla söta kalashälsningar till ettåringen! Vi har kalasfirat med både familj och vänner och den nyblivna ettåringen lyckades även med att blåsa ut ljuset på tårtan. 

I paketen gömde sig många fina presenter från nära och kära. I ett stort Happy Birthday-paket fick Elliot denna snygga Brio Racer-bilen från oss. Den finns för övrigt med som rekvisita på den fina tapeten som Elliot ska få tapetserad i sitt rum i vårt hus som vi får tillträde till om tre dagar.

Nästa gång vi hörs är vi förmodligen på plats i huset, som vi längtar! En stor kram till er! ♥

ELLIOT ETT ÅR

Elliot på besök i Linas fotostudio tidigare i höstas, här ganska precis sju månader gammal.


Den snygga Lou Lou Ghost-stolen var en av alla fina doppresenter som Elliot fick.


Grattis vår älskade skatt!

03.41 den fjortonde februari tjugohundraelva föddes till slut vårt älskade lilla hjärta i rum 007 på BB Stockholm. Där, i James Bond-rummet som vi kallade det, blev vi kvar ett par timmar i väntan på vårt BB-rum som låg ett par rum därifrån.

Vi fick uppleva hur det rum som vi tillbringat en hel eftermiddag, kväll och natt i återigen blev upplyst av solens ljusa strålar en kall februaridag med klarblå himmel. Den lilafärgade Globen som varit en blickpunkt under de mörka kväll- och nattimmarna slocknade och såg nu mer ut som en halv golfboll i horisonten. Vi hörde genom väggarna en blivande mamma i smärtor. Vi såg hur sjukhusområdet vaknade till liv och hur måndagströtta stockholmare satte sig på bussen eller sprang till t-banan för att åka till jobbet. Och allt detta medan vi hade vårt allra käraste sovandes på vårt bröst. Kändes som att tiden stod stilla och att ingenting i världen kunde jämföras med den lycka vi kände. En mycket speciell och nästan andlig känsla.

Vi hade fått ta emot den allra finaste tänkbara alla hjärtans dag-present! Och på tavlan ute i korridoren fick vi sticka in en nål med ett blått knappnålshuvud som symbol för att ett nytt liv kom till världen denna dag, världens bästa Elliot!

Denna underbara lilla kille har nu hunnit bli ett år och till helgen blir det kalasfirande med både familj och vänner. Idag passar vi på att njuta av dagen och tänka lite extra på alla fantastiska stunder som vi har fått uppleva under detta år.

Önskar att ni alla både får uppleva och även sprida mycket kärlek en dag som denna. En stor kram från mig till er! ♥

EN TILLBAKABLICK

Här är Elliot ett par dagar gammal och sover gott på det mysiga fårskinnet. Han var fortfarande väldigt gul i hyn av hans gulsot och ett av alla nålstick kan tydligt ses på hans vänstra hand. 

Den söta björnoverallen i storlek 56 som Elliot åkte hem i från BB var väldigt stor.

Lördagen den tolfte februari tjugohjundraelva kommer alltid att ha en speciell plats i vårt hjärta.

Vid denna tid väntade och längtade vi något oerhört efter vårt älskade lilla hjärta som var beräknad att födas den tjugoförsta februari. Just denna dag var jag gravid i vecka 38+4 och var fortfarande inställd på att det skulle bli en liten marskille.

Vi vaknade upp till en härlig vinterdag i vår lägenhet på Carl Thunbergs. Strålande sol, minus 8 grader och nästan en meter snö. Så mycket snö hade det inte fallit i Stockholm på fyrtio år.

Efter lunch tog vi den sedvanliga promenaden i slow motion runt Haga Slott. Satte mig sedan och skrev klart mitt förlossningsbrev till BB Stockholm där jag klargjorde mina tankar och funderingar kring vår förlossning. Kände mig varken rädd eller nervös inför förlossningen utan väldigt lugn, trygg och mycket förväntansfull.

På kvällskvisten kände jag mig trött i ryggslutet (vilket inte var något ovanligt så här långt in i graviditeten) och hade en del molande värk, likt mensvärk. Den blivande pappan hade stått en bra stund i köket och förberett kvällens middag och jag låg halvslumrandes i soffan framför tv:n. Vi skulle njuta av en mysig kväll med god mat och melodifestivalen.

Kände att något knäppte till i magen utan någon närmare eftertanke samtidigt som middagen dukades fram på bordet. Reste mig upp och hann gå den korta sträckan till köksbordet när jag plötsligt kände att det blev alldeles blött. Mitt vatten hade gått! Resten är historia.

Nu, ett år senare, är vi väldigt glada och tacksamma över att just du Elliot kom till oss. Kärlek! ♥

Ikväll blir favorit i repris med god mat och melodifestivalen, men i år utan vattenavgång. Önskar er alla en skön lördag, kram från mig!

EN LITEN KONSTNÄR I FAMILJEN

En nöjd kille över sina röda fina prickar!

Nu har jag fattat galoppen hur man målar streck!

Lite röd runt ögonen och blek i ansiktet efter tre dagar med hög feber.

Och alldeles perfekt blir det att kunna spara alla teckningar i Elliots fina Sebraportfolio som gömde sig julklappen från Umeåkusinerna. En fin portfölj med tio fack, handtag och plats för namnlapp på baksidan.

Förra veckan fick Elliot måla sina allra första streck och dessa ligger nu sparade i den fina portföljen från Sebra som han fick i julklapp. Den ska med tiden fyllas med många fler konstverk!

I veckan njuter vi båda av att vara hemma med Elliot då det är sista chansen att använda de nya dubbeldagarna som innebär att alla mammor och pappor har rätt att ta en månad föräldraledigt samtidigt (mot dom tio dagar som tidigare gällde) och som kan tas ut innan barnet fyller ett år.

Efter veckor med kallt, kallt väder blev vi lite extra glada idag då termometern visar minus sexton grader och det dessutom är en alldeles fantastisk vacker vinterdag. Önskar er alla en skön torsdag, kram från mig! ♥

SJUKSTUGA

Att plocka in och ut alla djur från den fina julklappsarken är populärt just nu.

Ho ho, vart tog du vägen?

Hösten har varit kantad av en och annan förkylning, dock har Elliot klarat sig utan feber. Men i lördags fick han sin allra första feber och den slog till med ordentlig kraft. 

Denna morgon började dock bra med en temp strax över 37-gradersstrecket men innan läggdags hade den letat sig upp till nästan 40 grader. Nu hoppas vi att morgondagen ska bli en feberfri dag och att det ändå kanske är tredagarsfebern som har hittat hit?

Sedan en tid tillbaka brummas det så fort Elliot får syn på en bil eller traktor (ni kan ju gissa hur nöjd han är när han får ha på sig den fina pyjamasen från Kappahl med många bilar på) men den fina träarken som Elliot fick i julklapp av sin mormor har det också lekts en hel del med under dessa sjukdagar. Perfekt för en febrig kille att sitta och plocka ut och in med djuren och även lära sig hur bland annat elefanten och giraffen ser ut. Giraff, lång snabel? Elefant, lång hals? Eller hur var det nu?

Kram från mig! ♥

TIO MÅNADER

Vår älskade lilla pepparkaksgubbe som blir tio månader idag! Bilden är från vår adventsfrukost i söndags mumsandes på en halv Lingongrova, den har dock en tendens hamna på golvet i mindre bitar då Elliot gärna utforskar jordens gravitationskraft.

Idag är det på dagen tio månader sedan vårt älsklingshjärta kom till oss en kall och tidig vintermorgon på BB Stockholm. Medan de flesta gick runt med sina små fina hjärtegryn som sov sig igenom den första tiden i de klassiska BB-sängarna, hade Elliot en pigg och vaken blick redan då och vägrade för det mesta att ligga i BB-sängen. Och sedan tog det inte länge innan vi förstod att det var en nyfiken liten kille som kommit till världen.

Idag blir han tio månader och har hela världen att utforska! Till favoriterna hör allt som blinkar och låter och när han är i famnen pekar han gärna med hela handen vart han vill bli buren för att undersöka något som han har fått syn på. Likaväl som jag hade en farfar som snällt bar mig i famnen och som jag fick utforska världen tillsammans med, brukar Elliot och hans farfar gå på en mindre upptäcksresa när de ses. 

Kärleken till dig är enorm och vi är väldigt tacksamma över att just du ville komma till oss! ♥

Önskar er alla en skön avslutning på denna onsdag! Kram från mig!

GULT ÄR VISST FINT

Åh, undra om man kan äta denna konstiga men väldigt vackra sak?

Hm, låt mig fundera...

... kanske ändå inte!

Medan det idag har det varit en dag med extremt mycket dimma, var gårdagen en alldeles underbar höstdag (men väldigt olik fredagen på Pite Havsbad). Jag passade på att ha en liten fotosession med Elliot och hans kompis Vilmer bland de vackra höstlöven, några av bilderna kan ni se ovan.

Onsdagar är för övrigt den dag som vi numer ser fram emot allra mest av veckans fem vardagar. Vi (jag och pluttis, pappa M har inte haft möjlighet att vara med ännu) har sedan ett par veckor tillbaka börjat gå på babysim. Och idag var det lite extra roligt då Elliots mormor var med och plaskade i vattnet.

Har själv spenderat en hel del tid på badhuset när jag var yngre i hopp om att kamma hem de åtråvärda simmärkena som baddaren, silver- och guldfisken. Vi vill så klart även att Elliot ska få lite vattenvana även om det är långt bort för honom att exempelvis kunna doppa huvudet under vattnet fem gånger. Men för en åttamånaderskille finns det mycket runt omkring honom som väcker hans intresse, framför allt alla leksaker som finns på bassängkanten. Fokus blir därför inte alltid på att lära sig att sparka med benen eller att flyta på rygg med öronen under vattnet, men vi har en mysig stund tillsammans plus att det är väldigt roligt vilket är A och O!

Nu väntar sängen då jag egentligen är alldeles för trött för att sitta här efter en eftermiddag i badhuset och ett jobbigt Functional Moves-pass ikväll. Är inte direkt några muskler som fyller ut min mammavolang! =)

Önskar er en skön fortsättning på denna vecka, sweet dreams! ♥


MR JUNIOR SPRATTEL

Försök och fånga mig på kort mamma om du kan!


Okej då, jag ger mig!

Att få till skarpa kort på Elliot är numer ingen lätt match. I den lilla kroppen finns en himla massa energi och än mer upptäckarlust och nyfikenhet på världen runt omkring honom. Månaderna har verkligen runnit i väg och vår lilla kille har nu hinnit bli lite drygt sju månader och här hemma är det full fart.

Han har nu lärt sig att både sitta ordentligt, att gå från den ålande krypstilen till att krypa runt på sina små knän (att barnsäkra här hemma är nu ett måste) och nu senast att börja resa sig upp mot allt han får chansen till.

Är inte helt lätt för mammahjärtat alla gånger att släppa på tyglarna och låta han utforska sin omgivning, framför allt inte när han har lärt sig konststycket att resa sig upp. Men sen är det bara så fantastiskt vilken resa de små får uppleva under sitt första levnadsår och hur mycket han har utvecklats under dessa månader - från en liten groda som ofta låg och snarkade på våra magar till den goa killen han är idag med allt sprattel i kroppen och bus i blicken.

Nu ska jag gå och pussa på min lilla sovande prins! En stor kram! ♥

TITTUT PÅ ER


Tittut mamma!

Att gömma sig under mammas prickiga klänning, eller täcket då vi har morgonmys, är för tillfälligt väldigt roligt och får Elliot att spricka upp som en sol. Annars har han varit aningen mer återhållsam med sitt fina (nästan) tandlösa leende då det har varit lite kämpigt att få sitt första risgryn. Magen har påverkats väldigt mycket och förutom att det har blivit många blöjbyten är matlusten inte på topp. Lilla hjärtat!

Idag backade Elliot in i sitt rum (som även rymmer vårt skrivbord och en del annat) och tittade fram bakom hörnet. Han tyckte att det var väldigt roligt när jag lekte tittut med honom men tyvärr lyckades jag aldrig fånga det på bild. Men han är rätt go när han tittar fram ändå. 

Hoppas att ni har fått en bra start på denna måndag. Här i norr skiner äntligen solen efter många dagar med regn. Kram på er! ♥ 
 


SOVA HELA NATTEN


En trött Elliot som "vilar ut" mot pappas axel.


Internationella sova hela natten - Så hjälper du ditt lilla barn att sova gott hela natten lång, skriven av Anna Wahlgren.

Vårt lilla hjärta blev i söndags sex månader gammal och börjar nu vara en rätt stor kille. För ganska precis en månad sedan satt han själv för allra första gången och har nu också lärt sig att åla runt på golven här hemma. Han har fortfarande inte riktigt kläckt nöten hur han ska ta sig framåt, utan puttar sig istället bakåt och snurrar sedan runt som en kompassnål för att ta sig dit han vill.

På sistone har vi funderat en del kring Elliots sovvanor. Vår ambition var att han skulle lära sig att tryggt somna själv. Vi försökte detta när han var mindre genom att finnas närvarande och bland annat sjunga vaggvisor för att ge han ro, men la det hela på is då det blev alldeles för mycket tårar och vi gav oss själva förklaringen att "han är nog för liten". Men månaderna har gått och det börjar nu bli tungt att bära runt på en snart 9 kilos guldklimp för att söva han plus att han fortfarande har ätit ett par gånger per natt. Hur det kändes att få sova en hel sammanhängande natt har vi glömt bort för länge sedan.

Eftersom två av Elliots kusiner har kurats enligt Anna Wahlgrens Sova hela natten (SHN), med goda resultat, har denna metod funnits med i tankarna ett tag. När Elliot nu kan vända sig från mage till rygg, och ibland även föredrar magläge, känner vi oss redo att införa kuren. Vi gick därför och köpte boken förra veckan, Elliot flyttades till ett eget rum (hjälp vad tomt det blev!) och vi läste, läste och läste ytterligare lite till för att vara helt förberedda då vi hade bestämt att börja med kuren igår kväll.

Det tog precis 30 minuter från det att vi la en glad kille i sin säng till dess att det blev tyst och jag gav bekräftelseramsan. Medan pappa M gick och la sig satt jag i soffan och vakade (min första vaka!) för att kunna vara hos Elliot på stört. Han vaknade upp vid ett par tillfällen i natt och 06.58 gjorde vi morgon. Till min stora förvåning var det inte alls en speciellt hungrig kille.  


Mest glad känner jag mig för att vi bestämde oss för att hjälpa Elliot att lära sig att somna själv och (så småningom) sova hela natten lång, lugnt och skönt. Och som det står i boken på ett ställe – "Känns så bra att veta att vi har använt oss utav en metod som kräver energi, tillit, kärlek, tid och engagemang. Det känns som att vi har gett vår son något som han har nytta av hela livet". 

Så roligt med nyheten att vårt fina kronprinsesspar ska bli föräldrar. Lycka! ♥


POTATIS PÅ MENYN

Smakportionspremiär för vår lilla skatt. Här var det potatispuré som stod på menyn!


Vad är det för konstigt jag har fått i min mun?

Lagom till Elliots fyramånadersdag introducerade vi smakportioner för första gången. Han har sedan nacken och huvudet blivit stadigare fått sitta med i sin stol när vi har ätit middag. Han har följt varje tugga med stora ögon och har förmodligen funderat väldigt mycket på vad vi har stoppat i munnen.

Och det där med att stoppa saker i munnen har han visat att han är en riktig liten hejare på. Fingrar, händer, kläder, leksaker. Allt som kommer i hans närhet passar han på att smaka på!

Här hemma går vi och väntar och längtar efter morgondagens husvisning. Känns faktiskt väldigt pirrigt i kroppen för tänk om vi blir alldeles förtjusta i huset? 

Önskar er en fin kväll alla söta ni, kram och på återseende! ♥


HURRA FÖR VÅR FYRA MÅNADER GAMLA PRINS

Det verkar nu för tiden vara smått omöjligt för mig att få till någon slags kontinuitet i uppdatering av bloggen. Tänker på det ofta men tar mig aldrig riktigt för det.

 

Här i norr är allt väl med lilla familjen. Jag njuter fortfarande av alla lediga dagar tillsammans med vårt lilla hjärta som idag fyller precis fyra månader. Det står numer 68 på storlekslapparna i kläderna och att vända sig från rygg till mage är lätt som en plätt. Ibland tror jag nästan att mitt hjärta ska brista av all kärlek till vår lilla prins.

 

I veckan har vi en stor ”happening” inbokad i vår kalender då vi på torsdag ska gå på vår allra första husvisning. Ett funkishus i etagestil från 60-talet med stor potential som mäklarna i Stockholm skulle ha uttryckt sig. Återstår att se om det blir fortsättning följer.

 

Nu ska jag försöka ta mig i kragen och bli bättre på att låta er få följa med i vår vardag. Om inte annat så känns det lite roligare att föreviga dagarna med vårt senaste inköp i form av en systemkamera. Vår Canon Ixus kompaktkamera har hängt med sedan bloggens begynnelse men har nu gjort sitt efter ett platt fall i golvet.

 

Tills vi ses igen, ta hand om er! ♥

Bild: Privat ©

Elliot rullar numer över på mage så fort han bara får chansen. Den fina skallran som är perfekt att greppa för de små händerna kommer från danska favoriten Sebra. 


EN LUGN STUND

Indisk mjölkning, kram och glid, tumtryck och I love you – Igår fick jag lära mig den första delen av babymassagen tillsammans med de fina mammorna och de söta bebisarna från mammagruppen.

Vi fick allra först lära oss att be om lov och det blev en mysig och rofylld stund som Elliot verkade uppskatta väldigt mycket. Däremot var det aningen tröttsamt för de små då de en efter en slocknade i barnvagnen när vi rullade från Familjens Hus. I morgon står del två på schemat och det ser vi förmodligen alla fram emot.

 

Idag har det varit skiftande väder här i norr med både strålande sol och regntunga moln. Morgonpromenaden (som snarare blev en förmiddagspromenad då Elliot passade på att ta sig en riktig sovmorgon) hann blöta ner oss rejält innan vi var hemma så resterande del av dagen har vi spenderat inomhus med både mys och bus.

Elliot ligger i detta nu och sover sin eftermiddagslur under den fina och mjuka filten Funnymals från Klippan Yllefabrik som han fick i present av lilla kusinen C i samband med hans ankomst till världen. Själv ska jag passa på att krypa upp i soffan och bläddra igenom nya numret av Mama med en kopp te innan lilla hjärtat har laddat sina batterier och vaknar.

 

Ha en riktigt skön fortsatt tisdag, kram från mig! ♥

Bild: Privat ©

HEJ FRÅN PITEÅ

Sist jag skrev några rader här inne var Elliot ganska precis sex veckor gammal och fortfarande en liten ”nollåtta”. Några dagar senare gick det efterlängtade flyttlasset norrut och vi är nu, snart fem veckor senare, ”nollnioelvor” istället. De första veckorna kändes mer som att ”vara på besök känslan” men nu trivs vi precis lika bra, om inte bättre, som vi tidigare bara kunde drömma om!

 

Elliot har under dessa veckor blivit en rätt stor kille som har spräckt sexkilosgränsen och verkar även ha ärvt sin fina pappas långa gener. Grodbenen blir mer och mer utsträckta och på tvåmånaderskontrollen för två veckor sedan kunde vi ”dra ut” hans kropp till 62 cm och vågen visade 6 290 g. Vår älskade prins!

 

Nu ska jag ta mig i kragen och försöka uppdatera bloggen lite oftare. Lite extra med tanke på fina lilla kusinen C (men som inte alls är speciellt liten längre) som i och med flytten tyvärr hamnade ännu längre bort!

 

En stor kram till alla er som fortfarande kikar in här trots bristen på uppdatering! ♥

Bild: Privat © - En smått oskarp bild av en flaxande Elliot i fina favoritbyxorna som han bland annat fick i present av de bästa jobbarkompisarna i Uppsala. Något som jag kommer att sakna lite extra från vår tid som "nollåttor".


NÄR ELLIOT KOM TILL VÄRLDEN

För precis sex veckor sedan befann vi oss i detta nu i förlossningsrum 007 på BB Stockholm, blickandes ut från nionde våningen över ett kallt och vintrigt Stockholm med en siluett där en upplyst Globen tydligt kunde ses samtidigt som ett lugn hade infunnit sig på sjukhusområdets stora parkeringsplats.

 

Drygt tjugoåtta timmar tidigare hade mitt vatten gått här hemma och under Brolles 7 days and 7 nights som han sjöng i Melodifestivalen i Göteborg, satte vi nycklarna i dörren och gick ut för att möta upp taxin med en väska innehållandes det som vi eventuellt skulle behöva om vi skulle få stanna kvar plus BB-väskan som stått packad i några veckor.

 

Inne på undersökningsrummet tickade lilla hjärtat på i snabba 160 slag/min samtidigt som mitt vatten hela tiden sipprade och gjorde mig och underlaget plaskblött samt att jag hade börjat få värkar som gjorde sig påminda lite då och då. På grund av den snabba hjärtfrekvensen ville de ha oss kvar för observation.

 

Sex timmar senare hade hjärtfrekvensen sjunkit till en mer normal nivå men värkarna var fortfarande oregelbundna och vi beslutade oss därför i samråd med barnmorskan att åka hem för att försöka vila. Försökte komma till ro men det tog inte länge innan värkarna intensifierades och jag sprang som en jojo mellan soffan (där jag slumrade till mellan värkarna av ren matthet då jag hade varit vaken i nästan ett dygn) och toaletten då jag blev illamående och kräktes vid varje värk. Så fortsatte det under hela förmiddagen och strax efter lunch den trettonde februari hade jag gjort mitt här hemma och vi åkte återigen in och blev då inskrivna på BB Stockholm. Jag hade öppnat mig fyra centimeter och vi var närmare än någonsin den vackraste skatten av dom alla.

 

Vid tidpunkten då vi vanligtvis skulle ha suttit hemma i soffan framför söndagens höjdpunkt – Solsidan, hade jag stannat på sju centimeter och uppnått status quo. Ett värkstimulerande dropp sattes in och fem timmar senare, den fjortonde februari på alla hjärtans dag, fick jag äntligen börja krysta. Jag försökte verkligen ta till mina sista krafter men två timmar och tjugo minuter senare kallades en förlossningsläkare in som la en sugklocka. Jag hade långt innan detta, mer eller mindre, gett upp då jag kände att jag saknade den sista lilla kraften som skulle behövas efter en trettiotvå timmar lång förlossning utan sömn och fast föda.

 

Det som sedan hände enligt min förlossningsjournal är ”Malmström klocka storlek 50 anlägges och trycksänkning påbörjas kl. 03.30. Extraktionen påbörjas 03.33 och är lätt och utförs utan hjälp av yttre press, 4 dragningar. 03.41 födelse, kön pojke. Ingreppet bedöms okomplicerat”. 

 

Jag själv minns inte att jag upplevde någon smärta överhuvudtaget när vårt lilla hjärta föddes fram utan det starkaste minnet är den varma och lilla kroppen som dom la på mitt bröst som skulle visa sig vara den allra vackraste skatten som vi någonsin har skådat.

 

Vi har under de här snart sex veckorna fått njuta av och lära känna en helt underbar liten kille, vår älskade Elliot. Och precis som det står på blöjorna i storlek tre slow down, som han precis har vuxit i, så skulle man om möjligt vilja sänka hastigheten då dagarna försvinner i en rasslande fart. Det får mig att försöka stanna upp minst en gång per dag för att bara njuta av tiden och vårt älskade hjärta precis här och nu.

Resten stavas KÄRLEK och LYCKA.

Bild: Privat © - Precis som det står på blöjan, slow down, så har de snart sex veckorna sen Elliot kom till världen försvunnit i en rasslande fart. Man skulle därför vilja dra i handbromsen ibland för att stanna upp tiden och få njuta lite extra av varje timme och sekund som aldrig kommer åter. Fina killen som är det bästa som har hänt oss!


NYA SOVVANOR

Sen Elliot kom till världen har vi fått nya sovvanor och det gäller inte minst jag som vaknar ett antal gånger per natt för att amma denna lilla kille. Däremot är det inte någon större skillnad än de sista veckorna av graviditeten då jag sprang på toaletten som en jojo under nätterna.


Något som däremot är en större kontrast är mornarna. Att vakna tidigare än vanligt är man förmodligen så inställd på som nybliven förälder men att få slå upp ögonen och mötas av ett par pigga små vackra ögon med en fortfarande odefinierbar färg slår allt i denna värld. Ordspråket Morgonstund har guld i mun har fått en ny innebörd!

Innan Elliot föddes var vi ganska bestämda med att han inte skulle sova i våran säng utan till att börja med i den lilla korgen för att sedan slussas över till spjälsängen. Redan på BB sa de fina barnmorskorna när vi pratade om detta att vi förmodligen skulle få omvärdera allt som vi innan hade ”bestämt”. Och visst blev det så. Nu trängs istället hela lilla familjen i den 160 cm breda sängen och vi tycker nog alla att det är mysigast så.

Det börjar vara mycket sprattel i denna fina lilla kropp och oftast vaknar jag på morgonen när Elliot, pigg som en lärka och som en solstråle, fäktar med både armar och ben och ”pratar” med den blåvitrandiga filten som finns i hans närhet. Sen har lilla familjen lite morgonmys innan pappa M åker till jobbet och jag och Elliot har förmånen att få njuta av ytterligare en dag tillsammans.

Nu ska jag sjunka ner i soffan med en god kopp te innan det är dags att krypa ner bredvid vår nybadade guldklimp som sedan någon timme tillbaka ligger och sussar gott i stora sängen. 

Stora lilla killen som alltid har velat somna i vår famn på kvällarna men som vi de senaste kvällarna har pussat god natt på i stora sängen istället. Lite nyfunnen egentid för vår del och en mindre kvällsorolig kille som som förmodligen har varit trötthet då han inte längre kom till ro i famnen. De små är inte alltid lätta att tolka.  

Hoppas ni har haft en bra tisdag så här långt, en stor kram till er alla! ♥

Bilder: Privata ©


HEJ PINGU!

Vår älskade Elliot har nu hunnit bli en månad gammal och under dessa veckor har det hänt en hel del. Förutom att de minsta kläderna i storlek 56 börjar bli för trånga och att det numer finns goa kinder (och tendens till flera hakor) att pussa på så är vår stora lilla kille betydligt mer vaken och man märker att han börjar vara intresserad av det som finns runt omkring han. Han sprider dagligen den största lyckan av dom alla och får oss att skratta minst en gång per dag genom alla hans underhållande miner och ljud som han ger ifrån sig. Vi är så tacksamma för att vi får ha denna underbara lilla krabat hos oss!

 

För bara någon vecka sedan väckte Pingu och hans vänner inte något större intresse utan då var det famnen som var den absolut bästa platsen. Så är det så klart fortfarande men han tror sig mer och mer om att ligga själv lite längre stunder. Idag när jag plockade fram babygymmet var det väldigt spännande och han låg och tittade väldigt fascinerat på alla klara och fina färger ett bra tag.

 

Nu ska jag gå och pussa på mina två favoritkillar och passa på att önska er en trevlig torsdagskväll! En stor kram från mig! ♥

Bilder: Privata © - Två dagsfärska bilder på vår lilla skatt i hans Pingu babygym.


SNART EN MÅNAD GAMMAL

Sedan vår älskade prins Elliot kom till världen den fjortonde februari har det inte blivit några långa stunder framför datorn. Vi har istället fyllt våra dagar tillsammans med en massa mys, kramar, pussar, sånger (är tur att det bara är Elliot som behöver lyssna till min sköna stämma), typ hundra blöjbyten och lite uppfriskande promenader. Allt för att lära känna denna underbara lilla krabat!

 

Sen har det varit en hel del att stå i vad gäller vår norrlandsflytt men nu verkar det som att vi snart ser slutet på allt det som ska hinnas med innan dess. Vi ser båda fram emot att återigen bli pitebor och framför allt tycker jag att det ska bli trevligt med lite icke-envägs-kommunikations-sällskap lite då och då med andra mammalediga vänner samt promenadssällskap i form av en nypensionerad morfar och Tuffe (cairnterrier) som är ute och traskar en stund varje dag.

 

En punkt på min ”to-do-list” som jag inte har lyckats bocka av ännu är att skriva ihop ett ”tackbrev” till de gulliga barnmorskorna och undersköterskorna som hjälpte oss att föda fram Elliot. Måste bara skicka i väg ett par bilder på framkallning först…

 

En stor kram till er! ♥

Bild: Privat © - En av bilderna som vi ska skicka i väg för framkallning för att bland annat stoppa i ett tackbrev till BB Stockholm.


NIO DYGN GAMMAL

TACK söta ni för alla fina gratulationer som ni har lämnat! Vi lever och andas fortfarande denna underbara bebisbubbla samt tillbringar all vaken tid så nära Elliot som vi bara kan. Vi hinner (varken vill eller kan) därför inte med så mycket annat än att mysa och försöka lära känna vår guldklimp som har bott i magen sedan juni tvåtusentio.

 

Det är idag nio dygn sedan Elliot föddes och under dessa dagar har vi fått lära känna en välmående liten herre som än så länge verkar vara väldigt nöjd med sin tillvaro. De flesta av dygnets tjugofyra timmar sover han bort men ofta i samband med matpauserna bjuder han oss på några vakna stunder. Våra hjärtan översvämmas av KÄRLEK till denna lilla krabat och man förundras nästan över hur starka känslor en person som funnits i ens liv i drygt en vecka kan väcka.

 

På tal om lilla kille så lever han inte riktigt upp till sitt namn. När Elliot föddes vägde han 3 805 g (trots att han kom till världen en vecka innan BF) och var 51 cm lång. På fyra dygn hade han passerat sin födelsevikt och väger idag ca 150 g mer än vad han gjorde på alla ♥-dag.

 

TENS-apparaten hjälpte mig inte hela vägen fram utan den var till störst hjälp på mitt trötta ryggslut veckorna innan förlossningen. Andning, tre omgångar sterila kvaddlar som las med fyra stick på vardera sida om ryggraden (känns ungefär som ett getingstick men jag tyckte att effekten var väl värd smärtan) och lustgas på slutet var det som fungerade allra bäst för mig!

 

Nu ska vi tappa upp ett bad här hemma för att sedan göra oss klara för denna soliga (men kalla) onsdag!

En stor kram till er! ♥

Bild: Privat © - När man får ligga på mammas eller pappas bröst och lyssna till hjärtslagen och tarmrörelserna så blir man en väldigt nöjd kille.


Tidigare inlägg
RSS 2.0