Cactusvit

Lördagen den tolfte februari tjugohjundraelva kommer alltid att ha en speciell plats i vårt hjärta.

Vid denna tid väntade och längtade vi något oerhört efter vårt älskade lilla hjärta som var beräknad att födas den tjugoförsta februari. Just denna dag var jag gravid i vecka 38+4 och var fortfarande inställd på att det skulle bli en liten marskille.

Vi vaknade upp till en härlig vinterdag i vår lägenhet på Carl Thunbergs. Strålande sol, minus 8 grader och nästan en meter snö. Så mycket snö hade det inte fallit i Stockholm på fyrtio år.

Efter lunch tog vi den sedvanliga promenaden i slow motion runt Haga Slott. Satte mig sedan och skrev klart mitt förlossningsbrev till BB Stockholm där jag klargjorde mina tankar och funderingar kring vår förlossning. Kände mig varken rädd eller nervös inför förlossningen utan väldigt lugn, trygg och mycket förväntansfull.

På kvällskvisten kände jag mig trött i ryggslutet (vilket inte var något ovanligt så här långt in i graviditeten) och hade en del molande värk, likt mensvärk. Den blivande pappan hade stått en bra stund i köket och förberett kvällens middag och jag låg halvslumrandes i soffan framför tv:n. Vi skulle njuta av en mysig kväll med god mat och melodifestivalen.

Kände att något knäppte till i magen utan någon närmare eftertanke samtidigt som middagen dukades fram på bordet. Reste mig upp och hann gå den korta sträckan till köksbordet när jag plötsligt kände att det blev alldeles blött. Mitt vatten hade gått! Resten är historia.

Nu, ett år senare, är vi väldigt glada och tacksamma över att just du Elliot kom till oss. Kärlek! ♥

Ikväll blir favorit i repris med god mat och melodifestivalen, men i år utan vattenavgång. Önskar er alla en skön lördag, kram från mig!