Tvåtusensju års bilder
Scrapbooking var något som jag för första gången stötte på när jag efter gymnasiet åkte till USA för att jobba som aupair i ett år. Vi var ett ihärdigt gäng tjejer, med blandad nationalitet, som åkte till Archiver´s så ofta vi bara kunde. Där kunde vi sitta och "scrappa" en hel helg, ibland deltog vi i olika workshops samtidigt som det mumsades på pizza. Med mig hem från USA hade jag en tjock scrapbook med bilder från mitt år i staterna.
När jag kom hem 2003 var scrapbooking relativt okänt i Sverige och utbudet av papper, stämplar etc. var minimalt jämfört med vad som fanns i USA. Sen falnade intresset även om jag ibland har tänkt att det vore roligt att återuppta det nu när försäljningen har ökat här hemma.
Däremot är det rätt tidskrävande att sätta ihop ett album och när jag hittade myphotobook.se för nåt år sedan slängde jag ihop ett album. Sen hände det inte så mycket mer, men under vår semester fick jag ett ryck och skickade äntligen i väg det för framkallning. Idag damp det ner, en liten nätt bok med 72 sidor, innehållandes bilder från vårt tvåtusensju. Det kommer vi ofta ta fram för att bläddra i och minnas bland annat vår underbara resa till Mallis men även G godings första år!
Hoppas ni alla har haft en bra första dag på denna nya vecka! En stor kram till er! ♥
Åh det är så mysigt med såna fotoböcker. Scrapbooking är himla roligt men det är så väldans dyrt med material.
Vad kul att kunna spara minnen på det sättet och kunna ta fram och titta senare.
Hoppas allt är bra med dig!
Kram Rebecka
Lika impad av alla som klarar av att kunna slutföra ett sånt projekt. Jag börjar ofta -men blir aldrig färdig. Synd! Det är så kul att ha. :-)
