Livet blir inte alltid vad man har tänkt sig

Gissar att för många, och inte bara för mig, tänker man sig vägen genom livet som en rätt lång raksträcka där man längs vägen ska hinna passera ett par stopp och emellanåt njuta av vad som svischar förbi. Kanske finns en del kurvor, vissa lite större än andra, men man hoppas att man ska hålla sig kvar på vägen så långt som möjligt.


Stoppen som man ska hinna besöka är kanske universitetet för att få en bra utbildning i ryggsäcken, kyrkan för att säga ja till att leva ett långt och lyckligt liv tillsammans med mannen i sitt liv, besöka BB för att med utsträckta armar ta emot den största kärleksgåvan av dom alla, mäklaren för att skriva kontrakt på drömhuset och sen flygplatsen för att resa och upptäcka nya platser i världen. Sen mellan alla dessa stopp finns det självklart mindre men lika bra småstopp.


Men sen händer det där som man inte alls hade planerat. Livet ruskas om så mycket att man själv inte längre vet vart man var och plötsligt ligger man i diket och sprattlar för sitt liv. Antar att det är detta som man kallar just livet.


Efter att mitt liv ruskades om ordentligt i veckan har jag nu fått besöka en plats som jag hade hoppats att jag aldrig skulle behöva stöta på, och framför allt inte vid 26 års ålder, nämligen Cancerplatsen - Malignt Melanom närmare bestämt.


Historien börjar någonstans i höstas då jag bestämde mig för att boka tid hos vår företagshälsovård för att få en liten pigmentförändring undersökt. Den vänliga läkaren jag fick träffa berättade att dom aldrig gör några bedömningar hos dom utan skickade istället i väg en remiss till hudkliniken på Akis, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Veckorna gick och efter jul fick jag tillslut träffa en hudläkare, någonstans mitt i livet. Han gav mig ett rätt lugnt intryck och sa att han inte trodde att det var något att vara orolig för men sett till färg och form på denna fläck jämfört med min övriga hudkostym bestämde han att den skulle opereras bort. För detta krävdes också en remiss, veckorna gick och jag väntade tålmodigt på kallelsen som till slut kom. Operationen gick bra, fick ett fint ärr på ryggen som en duktig ST-läkare sydde ihop med sju stygn. Nu var det bara att vänta på patologens provsvar.


Och detta svar nådde mig i veckan på jobbet. Gick ilningar längs ryggraden och jag kände mig iskall i hela kroppen. När jag sen ringde för att delge provsvaret för min älskade Mr M fick jag inte fram ett enda ord men han förstod direkt vad det handlade om. Tog inte länge förrän jag satt på tåget hem till Stockholm med solglasögon på för att täcka mina brännande ögon och Mr M i bilen på väg hem från jobbet.


Denna lilla fläck på ryggen som jag har haft stenkoll på de senaste åren var alltså malignt melanom, lyckligtvis endast ytligt växande och det fanns inte några som helst tecken till infiltration mot djupet. Även i detta godartade läge krävs dock en utvidgad borttagning som kommer att göras på plastikkirurgiska kliniken nu på måndag. Och som läkaren uttryckte sig finns det mycket goda skäl att tro att detta bekymmer nu är undanröjt.


Hur jag nu sen går vidare med mitt liv, eller rättare sagt vårat eftersom det här berör Mr M i minst lika stor utsträckning, vet jag inte riktigt för närvarande. Ska jag känna mig innerligt tacksam över att den här läkaren lyssnade på min oro och skickade en remiss för operation trots att han inte bedömde det som speciellt avvikande, eller ska jag känna oro över att det kanske finns någon fler fläck där det för närvarande pågår en febril och okontrollerbar celldelning?


Några av alla mina tusen frågor får jag förhoppningsvis svar på när jag och Mr M på måndag efter operationen ska få träffa verksamhetschefen på hudkliniken på Akis. Har under denna vecka fått turen att få prata med sådana människor som man faktiskt hoppas jobbar inom vården. En operationskoordinator på plastiken och en sjuksköterska på hud som med stor empati och förståelse lugnt har svarat på alla mina frågor.


Hur berättelsen om mitt liv kommer att fortsätta att skrivas känns för närvarande rätt oklar men jag hoppas och tror att jag fortfarande befinner mig i början av livet som har ett långt och lyckligt slut! Och att jag och Mr M tillsammans får förmånen att besöka alla ovan nämnda platser...





Har haft som motto att alltid publicera en bild tillsammans med mina inlägg men idag säger faktiskt orden mer än en bild.

Plus, inte för att ge någon några som helst förmaningar, men om ni har något födelsemärke som ni tycker avviker det allra minsta från er övriga hudkostym - sök tid hos en hudläkare! Är bättre att gå en gång för mycket än att tänka att det aldrig händer en själv. Hudcancer är den cancerform som ökar allra mest hos oss soldyrkande nordbor.

Kommentarer
Postat av: Veronica

Var stark vännen!!! Tänkter på dig gumman! Många många kramar!!!

2009-05-30 @ 09:39:11
Postat av: Linruz

Kramar om och tänker på dig.

Tack för att du delar med dig trots att jag förstår att det är jobbigt

2009-05-30 @ 11:18:53
URL: http://www.linruz.wordpress.com
Postat av: FURNISH.etc

Det gör ont att läsa din historia. Jag tänker på dig! Och hoppas innerligt att det onda är borta på riktigt. Fint att du delar med dig till oss.

2009-05-30 @ 13:47:25
URL: http://furnish.blogg.se/
Postat av: Mia

Sänder en stor kram till dig! Hoppas allt kommer gå bra! Kramar Mia

2009-05-30 @ 18:54:43
URL: http://mittvitahus.blogspot.com
Postat av: Camilla(s nya hem)

Sitter här med tårar, det var väldigt starkt skrivet. Vilkn ofantlig tur att du gick. Jag hoppas operationen kommer gå bra, vilken tur att du verkar ha en väldigt fin pojkvän vid din sida! Tänker på dig! Kram



Ps. Ibland är bilder i ett blogginlägg helt obefogat...

2009-05-30 @ 19:13:20
URL: http://www.camillasnyahem.blogspot.com
Postat av: Mia

Sänder en stor kram till dig! Och hoppas att allt kommer gå bra. /Mia.

2009-05-30 @ 19:13:43
URL: http://smultronkyzzar.blogg.se/
Postat av: Liw

Usch, jag förstår dig.. jag har själv tagit bort 7 st... styrkekramar

2009-05-30 @ 19:23:27
URL: http://hilleshog.blogg.se/
Postat av: mamma

Kramisar, vi klarar det här....

2009-05-30 @ 22:09:34
Postat av: Linda m fam

Du finns i våra tankar, kramar från oss!

2009-05-30 @ 22:23:03
Postat av: caroline

alla tankar och all värme jag har går till dig! Bara till dig och din samo kram c

2009-05-31 @ 18:00:49
URL: http://tankaripite.blogg.se/
Postat av: Majvor

Kommer från Umeå och hörde hur det var med dig.

Jag tror ni kommer att klara detta bra,tänk positiva tankar.



Många karamar Majvor

2009-05-31 @ 18:53:52
URL: http://ulricainorrland.blogg.se/
Postat av: Petra

Usch, jag vet inte vad jag ska skriva....

Men sänder en stooooooor kram till dig.

2009-05-31 @ 23:17:26
URL: http://godisfrun.blogg.se/
Postat av: Mickan

Jag blir helt mållös men vill ändå att du ska veta att vi är flera som stöttar dig! Du kommer fixa det här! Stor kram!

2009-06-01 @ 18:02:03
URL: http://miickan.blogg.se/
Postat av: Malin Inspiration & design

Jag blir så ledsen och tagen av denna historia att jag får "tunghäfta". Du har min fulla empati och medkänsla och jag hoppas innerligt att allt ska bli bra. Strongt av dig att dela med dig av denna tunga sak.



Skickar massa styrka och kramar till dig!!

2009-06-01 @ 18:09:30
Postat av: Heléne

Vet inte va ja ska skriva... men tufft av dig att berätta om de! Min mamma har tyvärr en obotlig cancer idag... men har inte orkat skriva något om det i min blogg.



Själv ringde ja å ville kolla några fläckar för rätt länge sen, men hon i telefon trodde inte de var nåt att oroa sig för?! Hur vet hon det??? Fick ingen tid då å dom skulle återkomma... men ingen som gjort de ännu! Nu ska ja verkligen ringa å säga att ja MÅSTE kolla dessa! Bättre en gång för mycke!



Skickar massor av KRAMAR

2009-06-01 @ 22:12:58
URL: http://rosadagar.blogg.se/
Postat av: Kattis

Tänker på dig och Mr M, styrkekramar till er!!!

2009-06-04 @ 17:06:55
URL: http://www.tjornebrant.se/dagar
Postat av: Matilda

har hudförändringar på hela bakbenen och även en fläck på ryggen. Inte tänkt på det så mycket men jag ska absolut gå och undersöka det efter att jag har läst detta.



All lycka till dej och tror det kommer gå bra för ser att du har många som stöttar dej:)

2009-10-27 @ 23:21:55

Lämna gärna en kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0