Vägen som leder tillbaka till livet
Har gått snart fyra veckor sedan jag låg på operationsbordet på plastikkirurgiska kliniken på Akis för att ta bort mer vävnad runt mitt melanoma in situ. Det fysiska såret har läkt fint, stygnen är plockade och på ryggen har jag nu ett 10 cm långt ärr som resten av livet kommer att följa med och alltid påminna mig om vad som har pågått i min kropp.
Det psykiska såret har börjat läka omän det kommer att ta längre tid innan det är helt läkt. Framför allt begränsar det mig fortfarande en del. Har knappt vågat befinna mig i solen en enda gång denna sommar och omedvetet drar jag mig till skuggan som en magnet. Regniga dagar känns mest som en befrielse då jag med gott samvete kan stanna inne. Men förhoppningsvis kommer jag med tiden att våga möta solens strålar även om jag aldrig mer kommer att sola för att bli brun.
Tusen tusen tack till alla er som har tagit er tid och lämnat en kommentar hos mig! Stora och många kramar till er underbara läsare! ♥
Sedan jag skrev hos dig sist har även min 15- åriga dotter blivit drabbad. Inlägget finns i min blogg under "När livet stannar upp..."
Själv har jag tagit bort många märken efter det, kanske ett tjugotal men inget har varit aktivt.
Men jag hade gärna bärt sjukdomen om min dotter sluppit göra det...
Det tar tid att läka alla sår, och man glömmer aldrig. Dessutom lever man ju med rädslan hela livet att drabbas igen.
~Livet i byn
Jag hoppas att du snart känner glädjen för det lilla i livet igen. Men jag förstår att det tar tid och jag tror det är viktigt att låta det få ta tid....Tack för att du skrev hos mig....Stora kramar från Anna
Skickar en kram....har lite att läsa här ser jag!
Kramkram/tina
Vad skönt att höra ifrån dig, och vad skönt at höra att du mår okej iaf. KRAM. <3
skönt för din del då att det regnat mestadels:) hoppas du snart vågar ut i solen igen och njuta av sommaren som man ska göra:)
du får ha det så bra
kram
Usch, jag förstår att du är rädd... Själv har jag aldrig fått någon diagnos men är ljus och har mycket leverfläckar så jag går på kontroll en gång om året för att slippa oroa mig. Förstår att du blir nojig, men följ läkarnas råd så är det säkert ingen fara. Det är faktiskt rätt skönt att slippa den varmaste tiden på dygnet i solen. Det är snyggt att vara blekfis också. :-)
Åh, mina varmaste tankar till dig! Jag hoppas du läker även psykiskt framöver, men låt det ta tid, det ska det göra. Tänker på dig!
OJ vad du har gått igenom den senaste tiden... förstår så din oro... positiva besked är ju högsta vinsten som du skriver, men sedan ska ju själen hinna ikapp...
Hoppas innerligt att du inte behöver besöka denna plats någonsin igen!!
Sköt om dig!
Vad bra att allt är bättre nu, tänk vad mycket du gått igenom, du är stark.
Tack för kommentaren, ja jag hoppas verkligen att mitt hjärtfel kommer bli bra, att läkarna kan hjälpa.
Ha en bra sommar! Kram Mia.
